lwiller.blogg.se

Satt och pratade för snart 5000 år med en vän. Eller ja, det var för kanske tre månader sen? Iallafall, vi fikade och hon berättade att hon inte klarar av trånga tåg, till exempel, när man står upp och trycks ihop bland massa främlingar. Och ja, det är jobbigt. Dock så sade hon att om det var folk hon kände så hade det inte gjort speciellt mycket, men att man fortfarande vill ha sitt egna lilla space of wonders.

 

Var i Stockholm idag och fikade med en kompis och påvägen hem så satte jag mig vid fönsterplats, eftersom jag bestämt måste ha fönsterplats så jag kan lyssna på musik och kolla ut i tomma intet och sucka. Det känns så elakt, men jag hoppas alltid på att ingen ska sätta sig bredvid mig. Det blir så konstigt ifall man råkar komma åt den personen. Dock så är närhet inget jag är livrädd för.